En kärleksförklaring.

Det slår aldrig fel. Även om jag haft en dålig dag och inte är på humör för att träna så går jag ifrån gymmet med en helt annan känsla i kroppen. Allra störst verkan gör det när det är jag själv som instruerar passet. För det finns inget roligare än att möta alla härliga och träningsglada deltagare. Att få peppa och pusha dem till det där lilla extra, för att sedan känna den där trötta med underbara känslan i kroppen efter ett rejält tufft pass. Det värmer i hjärtat att efteråt få höra "Bra pass!" ""Tack för idag!" eller "Vi ses nästa vecka!". Utan deltagarna vore ju min insatt lönlös och det är deras engagemang som inspirerar mig till att vilja utvecklas och bli en bättre instruktör. Längtar redan tills nästa onsdag (eftersom jag måste jobba på fredag och inte kan ha mitt pass då) och jag tror dessutom att den kommande våren kommer bli en riktigt grym träningsvår!
 
Det kallas äkta kärlek.
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Life begins at the end of your comfort zone

RSS 2.0